TINGSHUSET
Tingshuset på Kyrkostrand i Jakobstad är ett av de äldsta kvarvarande tingshusen i Finland och det äldsta som finns bevarat på sin ursprungliga plats. Tingshuset byggdes under åren 1787-88 och användes som tingshus till 1967. Byggnaden uppfördes enligt en modellritning från överintendentämbetet i Stockholm. Byggnadens rumsindelning följer samma idéer som presenterades i början av 1700-talet som modeller för ett officersboställe. Modellerna finns presenterade bl.a. i 1734-års lagböcker. Byggandet av tingshuset anförtroddes skeppsbyggmästaren Johan Jakobsson Klubb från Östensö. Stilmässigt representerar tingshuset den gustavianska tidsperiodens byggande, medan rumsindelningen brukar kallas karolinsk.
Tingshuset har i huvudsak fungerat som tingshus sedan det blev klart. Under kortare perioder har byggnaden också använts för andra ändamål. Bl.a. hölls här skriftskola i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Om detta vittnar alla de namnteckningar som finns under stolsitsarna. Tillfälligt har också Pedersöre kommun använt tingshuset som kansliutrymmen, för tillfälliga möten, som vallokal mm.
År 1972 skänkte Pedersöre tingslag huset till Pedersöre församling och sedan dess förvaltar Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet byggnaden. År 1975 tillsattes en arbetsgrupp som funderade kring bildandet av en stiftelse för tingshuset. I arbetsgruppen ingick medlemmar från församlingarna och kommunerna i nejden. Arbetsgruppen gjorde nu också en plan för hur man skulle använda tingshuset. I ett inledande skede gjordes en byggnadsbeskrivning och en katalogisering av de föremål som fanns i tingshuset. Denna katalogisering gjordes sommaren 1976 av Guy Björklund och katalogen omfattar drygt 70 föremål.
Arbetsgruppen med vicehäradshövding Bror Uunila som ordförande tänkte sig tingshuset som ett museum för rättsväsendet och med en utställning om kyrkobyggaren Jakob Rijf. Planerna förverkligades inte och tingshuset blev småningom ett lagerutrymme.
Byggnaden aktualiserades på nytt kring år 2012 både inom justitieministeriet och bland nejdens jurister.
Byggnadens och interiörens enastående värde som minnesmärke över finsk rättshistoria återupptäcktes. Justitieminister Anna-Maja Henriksson donerade i samband med sin födelsedag våren 2014 en penningsumma för upprättandet av ett museum i tingshuset. Pedersöre tingsmuseum rf grundades 1.12.2013 för detta ändamål och till ordförande kallades lagmannen vid Österbottens tingsrätt Daniel Allén.
Föreningen har ett avtal angående användandet av byggnaden, som fortfarande ägs av samfälligheten. Avsikten är att utan större ingrepp i den relativt välbevarade byggnaden utveckla och upprätthålla en lättare form av museal verksamhet, där besökare främst sommartid kan bekanta sig med en autentisk domstolsmiljö från tidigt 1900-tal. Sommaren 2017 då det förflutit 230 år sedan byggnaden togs i bruk och 50 år sedan det sista tinget satts, hölls större festligheter kring tingshuset.
Kirkkorannalla sijaitseva käräjätalo on yksi Suomen vanhimmista olemassa olevista käräjätaloista ja myös vanhin, joka on yhä alkuperäisessä sijainnissaan. Käräjätalo rakennettiin vuosina 1878-1888 ja toimi sellaisena vuoteen 1967 asti. Talo rakennettiin Tukholmassa sijaitsevan yli-intendenttiviran mallipiirroksen mukaan. Rakennuksen majoituskaavio noudattaa 1700-luvulla esitettyjä ideoita upseerivirkatalon majoituskaavioista. Mallipiirroksia esitetään mm. vuoden 1734 lakikirjoissa. Käräjätalon rakentamisen luovutettiin Östensöstä kotoisin olevalle laivanrakennusmestari Johan Jakobsson Klubbille. Tyylillisesti käräjätalo edustaa kustavilaista rakennustyyliä, kun taas majoituskaavio on karoliininen.
Tingshuset på Kyrkostrand i Jakobstad är ett av de äldsta kvarvarande tingshusen i Finland och det äldsta som finns bevarat på sin ursprungliga plats. Tingshuset byggdes under åren 1787-88 och användes som tingshus till 1967. Byggnaden uppfördes enligt en modellritning från överintendentämbetet i Stockholm. Byggnadens rumsindelning följer samma idéer som presenterades i början av 1700-talet som modeller för ett officersboställe. Modellerna finns presenterade bl.a. i 1734-års lagböcker. Byggandet av tingshuset anförtroddes skeppsbyggmästaren Johan Jakobsson Klubb från Östensö. Stilmässigt representerar tingshuset den gustavianska tidsperiodens byggande, medan rumsindelningen brukar kallas karolinsk.Tingshuset har i huvudsak fungerat som tingshus sedan det blev klart. Under kortare perioder har byggnaden också använts för andra ändamål. Bl.a. hölls här skriftskola i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Om detta vittnar alla de namnteckningar som finns under stolsitsarna. Tillfälligt har också Pedersöre kommun använt tingshuset som kansliutrymmen, för tillfälliga möten, som vallokal mm.
År 1972 skänkte Pedersöre tingslag huset till Pedersöre församling och sedan dess förvaltar Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet byggnaden. År 1975 tillsattes en arbetsgrupp som funderade kring bildandet av en stiftelse för tingshuset. I arbetsgruppen ingick medlemmar från församlingarna och kommunerna i nejden. Arbetsgruppen gjorde nu också en plan för hur man skulle använda tingshuset. I ett inledande skede gjordes en byggnadsbeskrivning och en katalogisering av de föremål som fanns i tingshuset. Denna katalogisering gjordes sommaren 1976 av Guy Björklund och katalogen omfattar drygt 70 föremål.Arbetsgruppen med vicehäradshövding Bror Uunila som ordförande tänkte sig tingshuset som ett museum för rättsväsendet och med en utställning om kyrkobyggaren Jakob Rijf. Planerna förverkligades inte och tingshuset blev småningom ett lagerutrymme.
Byggnaden aktualiserades på nytt kring år 2012 både inom justitieministeriet och bland nejdens jurister.
Byggnadens och interiörens enastående värde som minnesmärke över finsk rättshistoria återupptäcktes. Justitieminister Anna-Maja Henriksson donerade i samband med sin födelsedag våren 2014 en penningsumma för upprättandet av ett museum i tingshuset. Pedersöre tingsmuseum rf grundades 1.12.2013 för detta ändamål och till ordförande kallades lagmannen vid Österbottens tingsrätt Daniel Allén.Föreningen har ett avtal angående användandet av byggnaden, som fortfarande ägs av samfälligheten. Avsikten är att utan större ingrepp i den relativt välbevarade byggnaden utveckla och upprätthålla en lättare form av museal verksamhet, där besökare främst sommartid kan bekanta sig med en autentisk domstolsmiljö från tidigt 1900-tal. Sommaren 2017 då det förflutit 230 år sedan byggnaden togs i bruk och 50 år sedan det sista tinget satts, hölls större festligheter kring tingshuset.
Kirkkorannalla sijaitseva käräjätalo on yksi Suomen vanhimmista olemassa olevista käräjätaloista ja myös vanhin, joka on yhä alkuperäisessä sijainnissaan. Käräjätalo rakennettiin vuosina 1878-1888 ja toimi sellaisena vuoteen 1967 asti. Talo rakennettiin Tukholmassa sijaitsevan yli-intendenttiviran mallipiirroksen mukaan. Rakennuksen majoituskaavio noudattaa 1700-luvulla esitettyjä ideoita upseerivirkatalon majoituskaavioista. Mallipiirroksia esitetään mm. vuoden 1734 lakikirjoissa. Käräjätalon rakentamisen luovutettiin Östensöstä kotoisin olevalle laivanrakennusmestari Johan Jakobsson Klubbille. Tyylillisesti käräjätalo edustaa kustavilaista rakennustyyliä, kun taas majoituskaavio on karoliininen.Käräjätalo on pääasiallisesti toiminut juuri käräjätalona siitä asti, kun se rakennettiin. Rakennusta on silloin tällöin käytetty myös muihin tarkoituksiin. Mm. rippikoulua on pidetty täällä 1800-luvun loppupuolelta 1900-luvun alkuun asti. Tuolien istuimien alla olevat nimet ovat selvä todiste tästä. Myös Pedersören kunta on käyttänyt käräjätaloa kansliana, tilapäisenä kokoushuoneena, vaalihuoneistona ym.
Vuonna 1972 Pedersören käräjäkunta lahjoitti talon Pedersöre församlingille, ja siitä lähtien se ollut Pietarsaarenseudun seurakuntayhtymän hoidettavissa. Vuonna 1975 asetettiin työryhmä, jonka tehtävä oli suunnitella säätiön perustamista käräjätaloa varten. Työryhmä koostui seurakuntien ja seutujen kuntien jäsenistä. Työryhmä laati myös suunnitelman siitä, miten käräjätaloa käytettäisiin. Alkuvaiheessa laadittiin rakennusselitys sekä luettelointi käräjätalossa olevista esineistä. Guy Björklundin kesällä 1975 laatimasta luettelosta löytyy runsaat 70 esinettä.Työryhmä ja tämän puheenjohtaja varatuomari Bror Uunila olivat suunnitelleet, että käräjätalosta tulisi oikeuslaitoksen museo ja siellä olisi näyttely kirkonrakentaja Jakob Rijfistä. Suunnitelmia ei kuitenkaan toteutettu, ja käräjätalosta tuli pikkuhiljaa varastotila.
Rakennuksen ja sisustuksen ainutlaatuinen arvo muistomerkkinä suomalaisesta oikeushistoriasta havaittiin uudestaan. Oikeusministeri Anna-Maja Henriksson lahjoitti keväällä 2014 syntymäpäivänsä kunniaksi rahasumman museon perustamiseksi käräjätaloon. Pedersöre käräjämuseo ry perustettiin 1.12.2013, ja puheenjohtajaksi valittiin laamanni Daniel Allén Pohjanmaan käräjäoikeudesta. Yhdistyksellä on sopimus rakennusta omistavan seurakuntayhtymän kanssa.
Tarkoitus on kehittää ja ylläpitää pienimuotoista museotoimintaa ilman mitään isompia kunnostuksia, sillä rakennus on vielä suhteellisen hyvässä kunnossa. Museotoimintaa on pääasiallisesti kesällä, jolloin vierailijoilla on mahdollisuus tutustua autenttiseen, 1900-alusta olevaan tuomioistuimeen. Kesällä 2017, kun rakennuksen toiminnan aloittamisesta oli kulunut 230 vuotta ja viimeisten käräjien pitämisestä 50 vuotta, pidettiin isompia juhlallisuuksia.
